KISO

och jag...
Jae, ibland känns det som att det är vi två mot världen. Tack för att du finns! Vad skulle jag gjort utan dig? Btw så har jag  ju glömt berätta att jag var på en lajbans fest i helgen, hos Elisabeth. Sööta Elisabeth fyllde år så hon bjöd till födelsegalej i Salami(!)huset.. Hur faaan man nu kan döpa ett hus till Salami? Jag tycker iaf att det är ganska kul och ganska lustigt. På festen var det en del skoj-folk iaf. Elisabeths vänner och så Pär, M, Pifo och Mirre så klart! Ja, det kan ju inte bli bättre sällskap. Efter festen så strosade jag och M ner för backen till centrum i våra flip-flops. Några kvarter från hampan byttes det sedan om till high-heels. Hmmhm, ja jag är ju lite utav en högklackadeskorhatareeftersomjagabsolutinte kangåidemochfårsåförbannatontiryggen,attansattdetskavarasåsnyggtbara!
Så ja, då fick jag åtminstone kräkt av mig lite.. Var det någon som kunde läsa och förstå den meningen...? :)

Här kommer iaf några bilder från Elisabeths partaj:

         
Elisabeth ser galen ut med kniven i högsta hugg :)    


Crääjzy Karoline, as usual :)


Förresten har jag kommit på vad jag ska jobba med när jag blir vuxen, men det kan jag inte avslöja för er. Så det så! DEt är min och Jennies nöt att knäcka! Tur att man rett ut nåt i sitt liv. Det är värre med det som kallas kärlek. Jävla hittepå det där.. Uschamej!

Sov gottigottgott!